Hittade ett intressant jobb idag som jag bara var tvungen att söka, allt flöt på bra med min ansökan tills näst sista frågan dök upp! Ladda upp en bild... Många idéer dök upp som tex kan jag lägga in en bild på vår minigris istället? Nej för oseriöst, hur många seriösa bilder har jag på mig själv då? Ingen, så någon minut blev det med att försöka få fram en vettig bild (kändes nästan lite ego att fota sig själv). Nåja, vad gör man inte för att folk ska bli nöjda :-D

Länge sedan sist, men jag är tillbaka nu!

För ca 30 minuter sedan skulle jag lämna dottern och killen på bussen. Vi var ute i god tid, just tack vare att dagens moderna mobiler kan hålla en uppdaterad som tex genom skånetrafikens tidtabell. Lugnt... när vi kör in till busshållsplatsen kör bussen därifrån!! Tur att det BARA är underkylt regn ute. Jaha, bara att vända för att jaga bussen genom Munka och ut på Örkelljunga vägen. Därefter snabbt köra om på lämpligt ställe och snabbt in på nästa hållplats för buss 9 , vad gör chauffören då? Jo, han fortsätter förbi oss... jag hänger mig på tutan och f*n skapet stannar tillslut. Tur för han!

Ungdomarna hoppar ut i farten och jag sitter lugnt kvar i bilen för att pusta ut, de kom med...

Den hyggliga chauffören frågar spydigt ungdomarna om de inte fått några nya klockor i julkapp? Ööö, vad ska de svara? Ställda som de blev. Han glömde dock att han var fem minuter före reseplaneraren som uppdateras ofta! ELLER har jag fel?

   Detta är de bra på...

Fortsättningen följer vid avstigning i Hässleholm!

Sängen kallar och jag dras mot den med graciösa små steg som liknar en piaffande dressyrhäst som är på väg att lära sig dressyrens svåra konst, med mig har jag en bok och den är skriven av en för mig ny författare som heter Aino Trosell.

Tänk att framför denna vagn med dessa barn finns det en envis liten åsna, hon är snäll och rar på alla sätt men hon är absolut en envis liten rackare!

Namnet på Åsnan är Norpan och hon var 2½ år när bilden togs! Både söt och super snäll.

Just nu står hon i stallet med sin dotter Dizel Doris och de andra två skönheterna Putte och Gydja, de väntar garanterat på att just matte (jag) ska komma ut och kvällsfodra dem...

Här har vi halva gänget! Norpan, Doris och Suprise! Fölen är lika gamla... dock inte av samma ras ;)

Vilken kväll! Ett dopp i Västersjön med hundarna, upppiggande. Inga klättrande Tyskar i träden och helt tomt på den lilla stranden.

Att vandra genom skogen kan också vara ett litet äventyr, eller nja... ett skogstroll hittade vi iallafall.

Finns det något mysigare än att rida en vindstilla kväll när solen är på väg ner...